På bättringsvägen hoppas jag...

Jag tror aldrig att jag har varit så magsjuk förut som jag var i söndags. Jag låg bokstavligt talat på golvet och krälade för att jag var så dålig. Måndagen var jag rätt svag minst sagt.

Tisdagen kände jag mig lite bättre och tänkte att nu är det väl ändå över. Natten till onsdag hade det gått de magiska 48 timmarna och jag kände mig rätt säker på att jag nu skulle vara frisk. Vaknar onsdag morgon med illamående, kramper i magen och att det rinner ur magen... Höll på att börja gråta, man orkar inte så mycket mer när man redan är så svag. Som tur var kräktes jag ingenting och vid lunchtid igår gick kramperna över. Nu får vi se hur det går, imorgon förmiddag har det gått 48 h _igen_, så vi hoppas på att det är över nu.

Som ni förstår har det varit mycket knapphändigt med mat den här veckan, det lilla jag har fått i mig har bestått av vitt bröd (trodde aldrig jag skulle säga att jag var trött på det, men det är jag, längtar efter grovt bröd), Proviva nyponsoppa och blåbärssoppa.

Vägde och mätte mig ändå "på kul" idag. Vikt: 90 kg exakt (-2,7 kg). Midjemått som förra veckan: 95 cm. Nu vet ju jag att man alltid går upp lite igen när man börjar äta som vanligt, men i alla fall. Viktminskningen var det enda positiva med magsjukan!!

Jag vågar inte börja äta normalt ännu, ska fortfarande ta det lite försiktigt känner jag så att det inte drar igång igen.